Share this:

Oktober 25, 2017 Source

 

Vargar. Foto: Frida Hermansson

 

I Norge finns det ungefär 50 vargar, samt ytterligare 50 som har delade revir mellan Sverige och Norge. Nu har norska regeringen beslutat att upp till 24 vargar får skjutas i vinter och eventuellt även ytterligare 26 vargar som lever inne i den så kallade vargzonen där vargen tidigare varit skyddad, berättar SVT Värmland.

Vargzonen går längs med svenska gränsen i sydöstra Norge. Här har vargar varit fredade och det är enda stället i Norge där vargflockar med ungar är tillåtna. Kommer de utanför zonen skjuts de i licensjakt. I år kan det för första gången bli tillåtet att skjuta 24 vargar inne i zonen efter nyår. Redan nu är det dock klart att 26 vargar som befinner sig utanför zonen ska skjutas.

LÄS ÄVEN: • Kraftigt minskade levnadsytor för många av världens stora rovdjur

I fjol stoppade miljöministern Vidar Helgesen jakten på 32 vargar strax innan jul och det är ännu inte beslutat om det blir en utökad jakt i vinter. Det avgörs först strax innan nyår.

Det norska Stortinget har beslutat att det ska finnas ungefär 40-60 vargar i Norge.

Världsnaturfonden i Norge är kritiska till jakten och dess omfattning.
– Det är en väldigt omfattande jakt. Omkring 60 procent av den norska vargstammen ska skjutas. Det skulle vara katastrofalt. Den skandinaviska vargstammen är redan kritiskt hotad och väldigt genetiskt sårbar, säger Ingrid Lomelde, miljöpolitisk ledare på WWF Norge, till SVT Värmland.

LÄS ÄVEN: • Studier: Skyddsjakt på rovdjur skyddar inte boskap

Hon menar också att eftersom jakten sker på vargar som kan vandra in i Sverige och som mycket väl kan tillhöra svenska flockar så kan den norska jakten innebära att färre vargar skjuts i licensjakt i Sverige.

Över 700 får och lamm togs av vargar i områdena Hadeland, Toten och Hurdal i somras. Det ska motsvara en kostnad på 3,5 miljoner norska kronor enligt NRK.

Källor: NRK, SVT Värmland och NRK

---

 

Advertisement

Share this:

Från:  Svenska rovdjursföreningen

Dec. 25, 2014 av Jan Bergstam

SRFs generalsekreterare Ann Dahlerus

Två gånger i höst har Naturvårdsverket fått bakslag på sina beslut att tillåta licensjakt på varg. Först var det Kammarrätten som för drygt en månad sedan i en dom gällande licensjakten i januari 2013 konstaterar att jakten varken var proportionerlig eller motsvarade syftet.
Och nu, dagen före julafton, säger Förvaltningsrätten i en dom att även licensjakten i februari 2014 saknade underlag för vad som krävs för att göra undantag från EUs art- och habitatdirektiv.

– Det är en stark signal att miljöorganisationerna fått rätt två gånger gällande licensjakt på varg. Det tyder på att vår kritik varit befogad. Och vi förutsätter nu att Naturvårdsverket väger in de två domarna i bedömningen av vår överklagan av licensjakten 2015, säger Rovdjursföreningens generalsekreterare Ann Dahlerus.
– Innan vi kan ha licensjakt på varg måste Sverige ha en god förvaltning som verkligen leder fram till en livskraftig vargpopulation, för det har vi inte dag, säger hon.

30 vargar i fem län
Licensjakten i januari 2013 gällde jakt på 16 vargar i åtta revir. Jakten i februari 2014 gällde 30 vargar i fem län.
Båda jakterna överklagades av de tre organisationerna Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, WWF, tillsammans.
Båda jakterna stoppades omedelbart, inhiberades.
Kammarrätten skrev i sin dom att Naturvårdsverket inte lyckats bevisa att 2013 års jakt skulle ha lett till en minskad inavelsgrad i den svenska vargpopulationen. Dessutom att jakten inte var proportionerlig – det vill säga att den var ett för stort ingrepp jämfört med den eventuella nyttan.
Förvaltningsrätten, som är en underrätt till Kammarrätten, sneglar naturligtvis på Kammarrättens bedömning och skriver i sin dom att den planerade jakten 2014 saknade både syfte och var oproportionerlig.
Nu står vi inför en ny licensjakt på varg i januari. Den här gången har Naturvårdsverket lagt ramarna medan länsstyrelserna i varglänen fått delegation att besluta om licensjakt eller inte utifrån de ramar som Verket ställt upp.

Sin egen överdomstol
Även nu har jakten överklagats av samma tre organisationer som ovan.
Den här gången till Naturvårdsverket eftersom den förra regeringen, Alliansregeringen, bestämde i slutet av 2013 att i fortsättningen skall all överklagan av jakt på stora rovdjur prövas av Naturvårdsverket och inte av domstol.
Är man inte nöjd med Naturvårdsverkets “dom” går det inte att få saken prövad vidare.
Naturvårdsverket blir sin egen överdomstol av sina egna beslut.
I grund och botten är det Naturvårdsverket som bestämmer över rovdjursjakten även om länsstyrelserna nu fått delegation att ta egna jaktbeslut på dessa arter.
Naturvårdsverket lägger ramarna och har också möjlighet att dra tillbaka delegationen om det visar sig att någon länsstyrelse överskrider dessa eller på annat sätt äventyrar gynnsam bevarandestatus hos en art.
Det senaste bakslaget för Naturvårdsverket torde innebära att myndigheten måste tänka om vad gäller licensjakten som planeras inledas nionde januari i Värmland och Örebro län.
Den planerade jakten i Dalarna har verket tills vidare stoppat efter att jakten i de tre länen överklagats.
Jakten i Värmland och Örebro kommer att prövas särskilt längre fram i januari enligt utslaget av Naturvårdsverket.
Redan funderar Verket hur Förvaltningsrättens beslut ska tolkas.
Givetvis finns möjligheten att överklaga, men att överklaga till Kammarrätten som redan fällt Naturvårdsverkets hantering i ett mål med liknande förutsättningar borde få myndigheten låta bli.

View image | gettyimages.com