Från: Sydsvenskan
TEXT:
Bild: Göran Olsson
Aktuella frågor. Jägarförbundets män och kvinnor: ni är inte tillräckligt bra som jägare. Lämna jagandet till dem som sköter det bättre, och lär från dem. Lämna skogen och landskapet till dem som arbetar med naturen, inte emot den. Jag ber er: låt åtminstone bli att jaga varg och andra rovdjur.
Det skriver Eerika Olausson, landskapsarkitekt.
Det behövs fler jägare i skogarna i Sverige. Det behövs också fler skogar där människor kan glädjas åt naturen. Där det går att plocka bär och svamp, och dricka rent vatten från bäcken och sjöar, campa och vandra.
Här i Skåne, där jag bor, härjar vildsvin, rådjur, älg, harar och sork nästintill utan kontroll. Det är i princip omöjligt att ny skog växer upp utan att någon planterar den. Unga plantor måste hägnas in med ett två meter högt staket av stålnät. Näten måste stå kvar i cirka 20 år för att ge plantorna en chans att växa sig så stora att de står emot attacker från vilddjur som bökar upp rötterna, äter upp sly och gör slut på skott och löv.
Samma vilda djur som tillsammans med tamdjurbetar längs stränderna, så som kor och hästar, förstör vegetationen och trampar sönder markerna längs vattendrag, dammar och sjöar. Stränderna eroderar och jorden flyter iväg och för med sig näringssalter som bidrar till övergödning, algväxt och fiskdöd.
Betesmarker, åkraroch gläntor i skogarna är fulla med hål i marken efter harar, sork ochandra markgrävande djur, med risk för olyckor för den som vågar springa eller ta ett oförsiktigt steg i terrängen. Trafikolyckor och skador på åkrar, övningsfält och bebyggda marker i landskapet på grund av vilda djur tillhör vanligheterna.
Markgrävande, bökande, gräsätande och slyätande djur har tagit över på ett sätt som skadar både landskap och människor. De stora, tillgängliga lövskogar som finns kvar blir äldre och färre och kan inte förnyas av sig själva. Trädplantager bakom höga staket, som kommit till efter kalhyggen och stormskador, är otillgängliga och ogenomträngliga och ersätter inte naturlig skog.
För att fram flera tillgängliga naturligaskogar och för att få bukt med de många problemen som orsakas av de djur som är rovdjurens byten behövs det skickliga jägare. Jägare som alltid finns där, både på vintern och på sommaren. Jägare som lurar vid stränderna, vid slänterna och vid skogsdungar med nytt sly. Som jagar på nätterna. Som är tysta, som inte lämnar efter sig något som inte tillhör naturen, som gör slut på lidandet för gamla och sjuka djur, som äter upp överskottet av vildsvinsungar, harar, sorkar, rådjur och älg. Som tar de oförsiktiga, men inte skrämmer ut i vansinnesflykt några andra djur än sin nästa måltid, och som aldrig dödar av misstag. Som inte skjuter några vådaskott. Som inte dödar för spänningens skull eller för att öka sin personliga prestige, utan för att skaffa mat åt sig själva eller sina ungar. Som inte dödar för att samla troféer. Som andra djur och människor som respekterar naturens lagar kan vistas i skogen tillsammans med.
De jägare som behövs är vargar. Det behövs många fler än de cirka 200 som regering och riksdag har beslutat om att det finns utrymme för iSverige. Det behövs också rävar, lodjur och björnar.
Det behövs inte fler kamouflerade män och kvinnor med eldvapen som dödar de finaste bockarna och de bästa djurmammorna från långt håll medan de betar på öppna gläntor och fält,just där och då de gör mest nytta för att öka mångfalden i växtligheten. Deras betande på öppna gläntor får olika sorters ängsblommor att frodas och lämnar självsådda trädplantor att växa i fred i dungar, på slänter och på stränder.
Det behövs inte jägare som jagar för skojs skull fastän de inte behöver mat. Människor som jagar på detta sätt är oförutsägbara och får inte betesdjuren att undvika stränder, slänter och dungar. De bidrar inte till uppkomsten av friska, snabba, smarta och ståtliga individer, de lämnar efter sig vilset irrande djurungar och kan skrämma bort en hel flock flyktdjur mot väg och trafik. De sätter det naturliga urvalet ur spel och förstör mönster som gynnar mångfalden, de utarmar landskapet och gör skogen farlig att vistas i för dem som söker vederkvickelse och tystnad i naturen.
Jägarförbundets män och kvinnor: ni är inte tillräckligt bra som jägare. Lämna jagandet till dem som sköter det bättre, och lär från dem. Lämna skogen och landskapet till dem som arbetar med naturen, inte emot den. Jag ber er: låt åtminstone bli att jaga varg och andra rovdjur.
I flera hundra år har rovdjurspolitiken i Sverige, precis som i alla andra länder där vita män med eldvapen härskar, gått åt ett och samma håll: de stora rovdjuren och många andra nyckelarter försvinner från naturen och landskapet förändras helt. Denna politik leder till obalans och utarmning av landskapet samt till svårlösta miljöproblem.
Regering, riksdag, miljöminister Lena Ek (C) och andra som sitter i beslutspositioner: att föreslå och rösta igenom den nya vargpropositionen som tillåter jägare att halvera den svenska vargstammen var ett allvarligt misstag. Ni är ansvariga för att förstöra förutsättningarna för ett landskap i långsiktigt bärkraftig balans. Därmed har ni tagit ett beslut som missgynnar kommande generationer.
Eerika Olausson, landskapsarkitekt.
Har arbetat med naturvård på länsstyrelsen i Skåne och vid miljöenheten på Region Skåne.
Wolf Is My Soul 